Vad vill ni veta?

Livet rullar på och tror jag hänger med. Det är så svårt för mig att skriva nu, det är allt på samma gång. Jag har en massa känslor jag vill sätta ord på men jag vet inte hur. Är det nått ni är nyfikna på så kan ni alltid fråga. Annars så tickar klockan och jag super ner mig, skrattar och dansar loss. Jag går till jobbet och jag ler och tror att ingen ser, att ingen vet och alla bara låtsas. Jag sitter här i mitt rum och trycker på tagnenter och läser en massa strunt jag inte bryr mig om. Jag har en TV och den brukar stå på men jag kan inte se för jag vet inte, jag hänger inte med och jag bryr mig inte. Jag har ett mål, en slutpunkt och på tisdag vet jag hur det går. Nu ska jag bara orka le igen, nu måste verkligheten komma tillbaka. Och allt jag skriver är så snurrigt och förvirrande och jag vet inte om ni förstår men det gör ingenting för jag skriver för att skriva och det känns så lättande att bara bli av med lite grann utav det som gör ont i mig. Nu på tisdag, kom ihåg det; Ta mina händer, du måste förstå. Jag orkar inte förklara, försök att se det ändå. Jag ber till Gud att denna känsla av uppgivenhet och ensamhet och allt annat som skrämmer livet ur mig ska försvinna då. Snälla bara förstå.

Balladen om ensamhet

Lyssnar på musik och bara finns till. Det räcker nu, jag vill inte mer. Jag vill inte alls och ingen förstår. Jag är färdig, jag har gjort mitt, levt mitt liv. Jag är tom, jag ler men jag finns inte mer. Borta, allt är borta.
|jag gav upp för längesen|

Måndagsbarn

Jag blev ett måndagsbarn
Hela livet blev en helg
Mmm, nu är det måndag snart
Och jag lever för ikväll
Sena nätter, tomma glas,
Femhundra skjuter upp problemet för ett tag (för stunden)
Men jag tror att alla snart
har fått nog av mig

Vad har du gjort av dig, för dig, med dig själv
Situationen är så sjuk
Vad har du gjort, för dig är det alltid helg
Och helgen måste ta slut

Det är fullt en lördag klockan 5,
Jag längtar alltid härifrån men aldrig hem
Skulle vilja ta det sen, vad ska det bli av mig
Det finns dagar som idag, hopplösa mornar
Då jag vaknar som ett vrak
Åh jag märker alla har - har fått nog av mig

Vad har du gjort av dig, för dig, med dig själv
Situationen är så sjuk
Vad har du gjort, för dig är det alltid helg
Och helgen måste

Jag blev ett måndagsbarn
Hela livet blev en helg
De är måndag snart
Men jag lever för ikväll

Föddes en lördag, mamma kalla mig för discotjej
Så på en lördag, ja då vet du var du hittar mig
Föddes en lördag, alla kallar mig för discotjej
Men man frågar sig…

Vad har du gjort av dig, för dig, med dig själv
Situationen är så sjuk
Vad har du gjort, för dig är det alltid helg
Och helgen måste ta slut

Vad har du gjort av dig, för dig, med dig själv
Situationen är så sjuk
Vad har du gjort Ve-ronica med dig själv
Helgen måste ta slut…

Du är ett måndagsbarn
Du är ett måndagsbarn

Mamma är säkert nöjd

Det blev sommar för fröken Svår.
Det blev äntligen en pause i alla böcker och tentor.
Det blev fest i en studentkorridor.

Fröken Svår kastar skit på alla fulla studenter.
Fröken Svår är så konstigt yr.
Hon sitter och gungar på andra planeter,
medan mamma sitter hemma och syr.

Fröken Svår sover över hos en vän, som det heter.
"Fröken Svår är så stilig och smal,
klart hon har sina kval, men hon är helt normal."

ref.
Mamma är säkert nöjd.
Fröken Svår är så begåvad i metafysiken.
Hon hade femma i matte och slöjd.
Gör nu inte mamma besviken.

Fröken Svår är en sån bra kameleont.
I fem år, med snö, har hon smugit och ljugit.
Fröken Svår sysslar inte med sånt.
Nej, klart hon inte gör, det har ju mamma förbjudit.

Mamma sitter hemma och syr.
Tänk att dottern är ute på så roliga fester.
Hon är färdig med alla bestyr.
Allt är klart för deras årliga seglarsemester.

Fröken Svår har gömts i snö.
Hon var så konstigt slö och ville bara dö.

ref.
Men mamma är säkert nöjd.
Allting fungerar så bra i praktiken,
och livet är frid och fröjd.
Gör nu inte mamma besviken.

Fröken Svår gör små saker i smyg.
Där hemma sitter mamma och syr i sin lycka.
Nåt förljuget med alla betyg.
Nåt förljuget med poäng och förbud, kan man tycka.

Där fanns inga farliga snår.
Nej, det fanns inga farliga troll, där i huset.
Bara mamma och fröken Svår.
Vem har egentligen fört vem bakom ljuset?

ref.
Mamma är säkert nöjd.
Solen går upp över huset och viken.
Båten är klar och förtöjd.
Gör nu inte mamma besviken.

Konstigt ljus över slangar,
och dropp på kliniken.
Kanske blir semestern fördröjd.
Kanske blir mamma besviken.

Fröken svår

Du kanske sa nånting som ingen alls förstod
Och som du ångrade men som du ändå sa
Du kanske gick ett steg för långt för dom försoffade
Så att dom inte såg att det var bra

Du ville ändra på dig själv och på din värld
Men fick då ofrivilligt se att den var seg
Livet är en dans på rosor
Men det är en dans med svåra steg

Du ville visa att du fanns och att du levde
Och att inte allt var lika dött som dom
Du ville se alternativ i allt som inte var nåt bra
Och att det gick att göra om

Du ville bara hjälpa till och vara snäll
Mot som som praktiskt taget ingenting förstår
Du ville bara göra gott och ändå fick du namnet Fröken svår

Och du fick höra utav vänner och bekanta
Att "Nu tar vi allt, för allting här är vårt"!
Dom sa att framtiden var ljus
Nu har dom bil och mat och hus
Dom sa att ingenting var svårt
Och du fick höra att livet var en dans på rosor
Och det blev en dans som stack dig hårt

En svår och jobbig grej

Du har så lätt att stampa sönder, när Du väl fått in en fot.
Det är så lätt att kasta kärlek där den vackert tas emot.
Men det är inte lika lätt att vara såld på nån som inte går att nå.
Det är snart en vecka sen Du ringde, så jag börjar nog förstå.

Du kan så vackert sätta ord till alltihop när vi är två.
Du har ett sätt att bara glömma, när problemen tränger på.
Ett sätt att gömma mig för stormen, när Du vill och när Du kan.
Ett sätt att glömma mig i regnet; som om "lilla jag" försvann.

Du har så svårt att säga om jag ens betyder nåt för Dig.
Jag räcker inte fram.
Men, Du har så svårt att vara ensam,
så Du går till "lilla mig".
Men en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej.

Jag kan känna mig bekväm i Dina ögon, när Du ler.
Men Du kan säga nåt så beskt att allt blir kaos och uppochner.
Jag tror inte Du förstår allt som Du säger om det vackra i misär.
Du har fått sol i Dina ögon och har aldrig varit där.

Det vankas höst och Du får ofelbart nåt underligt i Din blick.
Det är så lätt att genomskåda Dina spel och Dina trick.
Nu faller mörkret över stan, och Du går runt och sparkar löv;
som att vinka åt en blind och som att skrika åt en döv.

Jag har så svårt att veta om jag ens betyder nåt för Dig.
Du spelar nåt slags spel.
Och det kan så lätt bli mitt fel
när Du ser på "lilla mig".
Och en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej.

Du älskar bara rött, och leker vacker romantik.
Det är så lätt att haka på, det är sån lockande mystik.
Men en dag är allting preskriberat och en del av Din lyrik.
Jag har så svårt att balansera mellan trygghet och panik.

Det går ett hjärtligt litet tag, sen tillhör jag ett slag för sig;
ett slag till intet dömt.
Ja, snart är allt i tystnad bortglömt.
Stackars dumma "lilla mig".
Ja, en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej.

Paniiiik

Känner paniken komma krypande. Har bara suttit o stirrat in i väggen hela dagen, försökt titta på tv men kan inte koncentrera mig. Jag måste göra nått, NUUU!!!
Klarar inte det här ,vill bara härifrån!! Jag kan inte andas, det går inte längre!!

Nu ignorerar jag igen

Jag stänger av alla sinnen, har glömt hur man skrattar, gråter, jag har glömt bort hur man känner. Det du gjort gör mig så orolig och jag har återigen börjar bry mig mer om andra än om mig. Du vet ju att jag älskar dig, hur kunde det bli såhär, hur kunde du bli som jag?!
Jag känner mig bedövad, förlamad innifrån och ut. Vet inte längre hur jag gör, vet inte hur jag är så det bara blir. Min dröm är att kunna skratta igen, ni vet från hjärtat. Sådär så man får ont i magen och ont i käkarna och man kan bara inte sluta för att allt bara är så hysteriskt roligt. Så vill jag känna igen, men jag tror jag har glömt bort hur man gör.

!!!

Och alla bara ber mig att förklara om och om igen, men det finns ingen förklaring, det bara är så. Gode Gud hjälp mig nu när allt är så svårt att förstå, hjälp mig att förklara nått som inte förklaras kan! Snälla hjälp mig att må bra igen och slippa allt det dåliga, jag vet ju inte ens hur det blev så här.
Jag bryter ihop och gråter, mina ögon är röda och svullna och jag kan inte längre se. Jag vill inte höra heller, jag vill inte existera mer. Men jag kan va så bra på att le, jag kan va så bra på att låtsas men jag vill inte mer och då skrämmer jag er. Snälla hjälp mig någon!

=S

Vilka omtumlande dagar det varit, och kommer att vara. Mycket som händer i mitt liv och det kommer nog inte hända så mycket här på bloggen den närmsta tiden.

...

Sitter och skakar här i soffan, vet inte vad jag ska ta mig till.
Har varit uppe hela natten och städat, inte sovit en blund. Det är idag det gäller. Jag säger förlåt igen. Sen sticker jag härifrån.

Tack, tack för allt!

...

Idag är det farsdag, grattis! De andra ska till farmor och farfar idag och jag skulle egentligen följt med men jag har lite annat att styra med så jag stannar nog hemma istället.

Jag vet inte hur jag ska berätta det här. Jag skrev ett brev, men jag vet inte. Man kan ju inte bara lämna ett brev liksom. Men jag vet inte om jag klarar av att se dig i ögonen när jag gör dig besviken ännu en gång. Sjävliskt kanske, men jag är så förvirrad. Hur kommer ni reagera. Besvikelse så klart. Inte arga, bara besvikna. Varför kan ni inte bara slå till mig?

Jag är rädd, rädd för att någon ska bryta sig in i min fristad. Beröva mig min frihit och komma för nära. Jag är rädd för dig, men jag tror jag är lite rädd för mig också. Vart tog jag vägen, och vart ska jag nu?

Jag vill bara glömma mig själv

Jag låser in mig drar ner persiennerna och slänger världen på högen av alla
saker som jag bojkottar och jag duckar för alla speglar och blundar
så hårt jag kan och försöker glömma men hur kan man glömma sig själv?
och jag vet att andra har det värre men hur kan man känna sig så här grå?

Åh kom ta med mig kom ta med mig ut inatt
dit ingen känner mig och vet vem jag är och vad jag gjort förut
Åh snälla låt mig byta liv för en natt

...

Jag stod där idag
Jag stod på staketet till den där jävla bron
Jag längtade ner i det mörka och djupa
Jag längtade till evigheten
Till allt och ingenting
Men jag kunde inte
Trots att hela min kropp skrek efter att smärtan skulle ta slut
Jag kunde inte
Jag såg din bild, ditt ansikte
Jag hörde din röst och jag kunde inte
Jag älskar dig och jag kan inte såra dig så
Men jag vill, jag vill så gärna
Snälla förlåt
Glöm aldrig att jag älskar dig
Och att jag finns hos dig ändå
Glöm aldrig, trots att jag inte finns hos dig än dag

SKJUT MIG!

Hem till morfar snart, väntar på att pappa ska komma o hämta mig.
Haah, grattis på farsdag - vilken ironi..!

Va fan ska jag göra???!! Jag är så redo att ge upp nu. Bara skjuta mig själv, ooh ja de vill jag göra!!

FÖRLÅT!!!!!! Glöm aldrig att jag älskar er!!


Då har dagen kommit

Jag skäms, mitt liv är förstört!
Allt har gått åt HELVETE!!! Jag orkar inte mer!!! Jag vill DÖÖÖÖÖÖÖÖ NUU!! SNÄLLA LÅT MIG!!!! SKJUT MIIIG!!

Jag bryter ihop, jag kan inte ta mig upp härifrån!! Allt försvann på en sekund !!!!

FÖRLÅT!!! Tror inte jag orkar mer, nu är de slut på allt!!! Förlåt förlåt!!!

...

................................................likgiltig.............................................................................

Hem till familjen igår, middag och bio med mamma. Kul!
Insåg nu att jag redan varit vaken i snart fem timmar och att jag bara har legat i soffan hela dagen. Har ingen lust, ingen energi, ingen ork. Ingen livsglädje, ingenting. Jag är hungrig, huvudvärk, trött. Tiden flyger förbi och jag märker inget.
Man kan ju undra varför jag bloggar när jag inte har nått vettigt att skriva.. Men antar att ni får stå ut med mig ett tag till :)


Breaking down

Blev bio med Jenny i måndags, äntligen gick vi och såg flickan som lekte med elden.
Haha sen somna jag i soffan med alla kläder (vem kan somna med jeans?!) och alla lampor och tvn igång :-P
Igår var det party med grabbarna grus, myysigt =)
Idag blir det jobbet, sen mor och far för middag.

Vi ser det snöar, vi ser det snöar det var väl roligt hurra..!! Hehe säsongens första snö här i linkan idag =D Snart är det dags för julpynt, jippii!! =D

Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra





When you need someone close to you

Det skrämmer mig att jag älskar dig
Det skrämmer mig att jag vill ha dig nära
Du är min trygghet, varför är jag då så rädd?

Jag satt med kniven i min hand
Och ännu en gång så räddade du ovetande mitt liv
Jag antar att jag behöver en skyddsängel som du

Speciellt när jag mår som jag gör nu


Förlåt för allt jag gjort, för alla misstag jag begått.

Jag har sårat många i mitt liv, jag vet. Förlåt.



Träffade B igår. Tog en fika på stan jag, B, D och en snubbe till.
Blandade känslor. Konstigt. Tryggt. Bra, dåligt. Tittade på film, ignorerade problemen.
Lekte med min nya telefon. Och önskade att jag va tillbaka i urskogen någonstans. Mådde så bra på semestern. Min dröm är att skaffa mig ett litet hus någonstans på landet. Gå långa skogspromenader och bada bastu varje dag. Vilket häligt liv det skulle vara. Men det är ouppnåeligt just nu.

Snart ska jag resa arslet ur soffan och städa lite här hemma. Behöver packa upp och tvätta också om det finns tid. That's my day!


Hemma igen!

Här är lite fler bilder från semestern;






RSS 2.0